Nordiska språk - hur väl förstår vi varandra?     Har språkförståelsen grannländerna emellan förändrats i den digitala eran? Går vi hellre över till engelska direkt istället för att utsätta samtalspartnern för en strid ström av återkommande ”va?”? Och finns det ingångar och genvägar in i språken när det låser sig totalt? Vi har frågat två experter.    Text: Åsa Jacobsson   Under Best of Norden kommer Patrik Hadenius, språkvetare och författare, och Björn Melander, professor i svenska språket vid institutionen för Nordiska språk vid Uppsala universitet, med gäster att berätta om våra nordiska språk – om ursprung, förändring, nytta, risker, fällor och möjligheter. Förhoppningsvis kommer vi att få svar på en del av de frågor som uppstår i dialogen med våra grannar. Ett första missförstånd handlar om vad nordiska språk egentligen är. – De nordiska språken är ju de nära besläktade nordgermanska språken svenska, norska, danska, isländska och färöiska. Men i Norden talas ju också andra språk. Terminologin är tveklöst lite förvirrande, säger Björn Melander. Både Melander och Patrik Hadenius tror inte att språkförståelsen mellan länderna har försämrats markant, snarare kanske tvärtom. – De få undersökningar som finns visar att svenskar möjligen blivit lite bättre på danska och danskar lite sämre på svenska. Norrmännen är överlägset bäst, säger Patrik Hadenius som också pekar på att det nog är en självförtroendefråga som gör att man byter till engelska. Melander anser att språkförståelse kan ha försämrats generellt men i så fall att det är en fråga om attityd, att vi inte förväntar oss att kunna förstå varandra. Samtidigt konstaterar båda att många glatt söker till utbildningar på danska och tar anställning i Norge, och att denna rörlighet bidrar till ökade kunskaper. – Trots allt är nog grannspråksförståelsen lite starkare än vad vi själva ofta tror, säger Björn Melander och fortsätter: Lite provokativt kan man också säga att en sak som håller samman våra tre språk är att vi lånar ungefär samma ord från engelskan. När hjärnan fladdrar och man känner att man helt håller på att förlora greppet i ett samtal, vad ska man göra? – Lite galen är nog nyttigt att bli. Efter en stund vänjer man ju sig och då har språkförståelsen stimulerats och troligen har man blivit lite smartare, säger Patrik Hadenius. Björn Melander går steget längre och tycker att man kan släppa kontrollen helt: – Det är inte viktigt att hålla isär språk. Inom språkvetenskapen är det nu populärt att tänka i banor av ”translanguaging” där en grundidé är att tänka sig att man i en viss kommunikationssituation har en total mängd av kommunikativa resurser att tillgå och om de sedan kan sägas komma från olika språk eller skilda varieteter inom ett språk är inte så viktigt. Använd allt du har och var inte rädd för språkblandning, kunde man kanske säga.  Under Best of Norden finns möjligheten för publiken att diskutera sina språkfrågor med experterna på scen. De själva har också funderingar som de ska ta med sig. Hadenius undrar till exempel hur statusen för de nordiska språken skulle kunna höjas och funderar om fler nordiska film- och tv-samarbeten som Skam och större resurser där skulle kunna vara en lösning. Melander undrar över den svenska okunnigheten om, och ointresset för, svenskan i Finland – att få kan skilja på finlandssvenska och svenska talad med finsk brytning. Han har också rent språkliga funderingar. – En helt annan sak är varför en del diskursmarkörer i danskan som ”hold da kæft” och ”for helvede mand” är så intressanta för svenskar - ber man en svensk härma danska kommer oftast något i den stilen.   För att få svar på dina nordiska språkfrågor – maila till info@bestofnorden.se eller ta med dem till samtalet på Filmhuset i Stockholm den 28 oktober:     Intensivkurs: Nordiska språk – nycklar och fällor  Måndag den 28 oktober, KL 12.15 Filmhuset, stockholm  Med bland andra språkvetaren och författaren Patrik Hadenius och Björn Melander, professor i svenska språket vid Uppsala Universitet


Nordiska språk - hur väl förstår vi varandra?

Har språkförståelsen grannländerna emellan förändrats i den digitala eran? Går vi hellre över till engelska direkt istället för att utsätta samtalspartnern för en strid ström av återkommande ”va?”? Och finns det ingångar och genvägar in i språken när det låser sig totalt? Vi har frågat två experter.

Text: Åsa Jacobsson

Under Best of Norden kommer Patrik Hadenius, språkvetare och författare, och Björn Melander, professor i svenska språket vid institutionen för Nordiska språk vid Uppsala universitet, med gäster att berätta om våra nordiska språk – om ursprung, förändring, nytta, risker, fällor och möjligheter. Förhoppningsvis kommer vi att få svar på en del av de frågor som uppstår i dialogen med våra grannar. Ett första missförstånd handlar om vad nordiska språk egentligen är.
– De nordiska språken är ju de nära besläktade nordgermanska språken svenska, norska, danska, isländska och färöiska. Men i Norden talas ju också andra språk. Terminologin är tveklöst lite förvirrande, säger Björn Melander.
Både Melander och Patrik Hadenius tror inte att språkförståelsen mellan länderna har försämrats markant, snarare kanske tvärtom.
– De få undersökningar som finns visar att svenskar möjligen blivit lite bättre på danska och danskar lite sämre på svenska. Norrmännen är överlägset bäst, säger Patrik Hadenius som också pekar på att det nog är en självförtroendefråga som gör att man byter till engelska.
Melander anser att språkförståelse kan ha försämrats generellt men i så fall att det är en fråga om attityd, att vi inte förväntar oss att kunna förstå varandra. Samtidigt konstaterar båda att många glatt söker till utbildningar på danska och tar anställning i Norge, och att denna rörlighet bidrar till ökade kunskaper.
– Trots allt är nog grannspråksförståelsen lite starkare än vad vi själva ofta tror, säger Björn Melander och fortsätter: Lite provokativt kan man också säga att en sak som håller samman våra tre språk är att vi lånar ungefär samma ord från engelskan. När hjärnan fladdrar och man känner att man helt håller på att förlora greppet i ett samtal, vad ska man göra?
– Lite galen är nog nyttigt att bli. Efter en stund vänjer man ju sig och då har språkförståelsen stimulerats och troligen har man blivit lite smartare, säger Patrik Hadenius. Björn Melander går steget längre och tycker att man kan släppa kontrollen helt:
– Det är inte viktigt att hålla isär språk. Inom språkvetenskapen är det nu populärt att tänka i banor av ”translanguaging” där en grundidé är att tänka sig att man i en viss kommunikationssituation har en total mängd av kommunikativa resurser att tillgå och om de sedan kan sägas komma från olika språk eller skilda varieteter inom ett språk är inte så viktigt. Använd allt du har och var inte rädd för språkblandning, kunde man kanske säga.

Under Best of Norden finns möjligheten för publiken att diskutera sina språkfrågor med experterna på scen. De själva har också funderingar som de ska ta med sig. Hadenius undrar till exempel hur statusen för de nordiska språken skulle kunna höjas och funderar om fler nordiska film- och tv-samarbeten som Skam och större resurser där skulle kunna vara en lösning. Melander undrar över den svenska okunnigheten om, och ointresset för, svenskan i Finland – att få kan skilja på finlandssvenska och svenska talad med finsk brytning. Han har också rent språkliga funderingar.
– En helt annan sak är varför en del diskursmarkörer i danskan som ”hold da kæft” och ”for helvede mand” är så intressanta för svenskar - ber man en svensk härma danska kommer oftast något i den stilen.

För att få svar på dina nordiska språkfrågor – maila till info@bestofnorden.se eller ta med dem till samtalet på Filmhuset i Stockholm den 28 oktober:

Intensivkurs: Nordiska språk – nycklar och fällor
Måndag den 28 oktober, KL 12.15
Filmhuset, stockholm
Med bland andra språkvetaren och författaren Patrik Hadenius och Björn Melander, professor i svenska språket vid Uppsala Universitet