Pia Bergström, biblioterapeut.

Pia Bergström, biblioterapeut.

Litteraturens läkande kraft:
Nu kommer biblioterapin till fängelset

Intresset för biblioterapi växer i Sverige. Biblioterapi har många olika användningsområden och det gemensamma
är att använda sig av litteratur på ett positivt sätt. Det kan handla om att reflektera, utvecklas, läka och att hantera svåra problem.

INTERVJU: LOUISE HERTZBERG

Biblioterapi är inte något nytt. Redan under det antika Grekland talade man om böckers helande kraft. Under tiden för första världskriget dök begreppet biblioterapi upp när man talade om litteratur som kunde användas för läkande. I Finland bildades Europas första organisation för biblioterapi i Europa 1981. Nu finns ett växande intresse även i Sverige.
Pionjären på området är Pia Bergström. Hon är utbildad i biblioterapi i Finland och var med och startade den första akademiska utbildningen i ämnet i Sverige, på Ersta Sköndal Bräcke Högskola 2017. Nu driver hon arbetet vidare på flera plan. Hon fortsätter med akademisk utbildning men jobbar också mot olika grupper. Hon har lett en skrivgrupp för unga som har en förälder som sitter i fängelse.

– Det handlar om att använda skrivande och läsande för att lättare komma åt tankar och känslor. Det kan vara sådant som deltagarna inte ens visste fanns där. Hennes nästa projekt är att arbeta både med anhöriga och de som sitter i fängelse.

I en kandidatuppsats från Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur, skriven av Ricard A R Nilsson, själv dömd till livstids fängelse, är en av slutsatserna att människor som är intagna ofta läser mycket mer under fängelsevistelsen än vad de gör när de kommer ut. I uppsatsen visar han också att litteraturen ger fångarna livsutrymme, trots den fysiska instängdheten. Han ser också att en del intagna genom viss litteratur får stöd för hur de ska se på sin egen framtid.
En intagen intervjuas av Ricard A R Nilsson och berättar att han och hans tjej väntar sitt första barn. Den intagne läser biografin Rövardotter, av Jackie Ferm, och säger att han tycker så synd om Jackie. Boken stärker honom i hans önskan att sluta med droger och att leva som kriminell. Biografin Rövardotter handlar om Jackies liv som dotter till en av Sveriges mest beryktade brottslingar Lars-Inge Svartenbrandt (sedermera Lars Ferm och slutligen Lars Carlander). Hon berättar om en frånvarande pappa som hela tiden svek henne eftersom han prioriterade missbruket och kriminaliteten framför sin dotter.
Ricard A R Nilsson skriver att från hans synvinkel kan biblioterapi handla om att nå förståelse genom egna insikter av det lästa materialet (läsandets biblioterapi) och genom att få hjälp att diskutera texten med andra (interaktiv och poetisk biblioterapi). För Pia Bergström är definitioner inte det mest viktiga utan att biblioterapin får blomma. Hon hoppas på att man i Sverige ska ha samma utveckling som i Finland.

– I Finland har man lyckats öppna upp för olika professioner som sedan samsas under ett begrepp. Alla utvecklar det åt var sitt håll, men föreningen samlar ihop och informerar om olika sätt att jobba, säger Pia Bergström.

I Sverige förknippar man ofta biblioterapi med läsgrupper som reflekterar kring texter. I Sverige har det exempelvis funnits läsgrupper för människor som sörjer anhöriga som har tagit livet av sig och för tjejer som brottas med psykisk ohälsa.
Biblioterapi kan också vara att kommunicera med svårt sjuka barn och ungdomar med hjälp av böckerna. På Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus i Göteborg har man startat en läsklubb. Tidigare kom bibliotekarierna med en bokvagn i korridoren. De sjukaste barnen kunde då inte ta del av utbudet. Nu kommer bibliotekarierna istället in på rummen och läser högt för barn som önskar det. I en utvärdering berättar bibliotekarierna om det som händer mellan dem och barnet. Texten blir deras gemensamt. De möts på ett sätt som de inte hade kunnat utan litteraturen.

Under Best of Norden förra året arrangerades en biblioterapisession, en prova på, som var väldigt omtyckt. Då utgick man från Agneta Pelijels texter. Pleijel var nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2018 och medverkade själv under sessionen. För den som är nyfiken på biblioterapins möjligheter och olika sidor finns även i år en chans till fördjupning under Best of Norden. Pia Bergström kommer att delta vid ett samtal om biblioterapi och samtalet följs av möjlighet att själv pröva på biblioterapi i en session. Utgångspunkten blir en text av Jan Grue, nominerad till Nordiska rådets litteraturpris för sin roman Jag lever ett liv som liknar ditt.

– Vi kommer att ha en kort text som utgångspunkt. Texten diskuteras i mindre läsgrupper utifrån frågor som jag delar ut. Sedan går vi vidare till en kort skrivprocess om läsupplevelsen. Till slut finns det en möjlighet att reflektera kring processen tillsammans, förklarar Pia Bergström.

Tillbaka till programmet